För 1 år sedan...
För 1 år sedan låg älsklingen och jag nyförälskade och undrade vad som skulle hända under 2007. Han tittade mig djupt i ögonen och förklarade att han aldrig varit så kär förr, och sa litet försiktigt att han kanske under 2007 skulle flytta till en 1:a i samma stad som mig.
Det kändes stort att höra, med tanke på många anledningar. Dels att vi fortfarande var väldigt nya för varann då. Dels för att han haft sitt hus rätt många år då och jag inte i trodde att han i första taget skulle släppa det efter allt jobb han lagt ner där. Dels pga mina barn som han fick med på köpet, och som jag trodde skulle göra honom mer osäker kring våran framtid. Dels för att han inte haft ett ordenligt förhållande på ett antal år, och jag inte trodde han så snabbt skulle känna att detta var rätt. Men bredvid allt smickret som detta innebar för mig, så begrep jag inte riktigt detta med en etta, och blev lite orolig av det. Var han en sådan som ville vara särbo? Skulle han känna sig helt nöjd med att enbart bo nära varann? Senare fick jag reda på att det var hans sätt att visa att han var beredd att satsa på mig, utan att tränga sig på. Han kunde ju inte som han menade, säga att han kanske skulle flytta in hos mig, för det visste han ju inte om jag skulle vilja. =)
Nu blev det inte riktigt så. Vi har inte hunnit med något riktigt ihopflyttande, trots att han redan under våren började prata om ihopflyttning och tittade efter hus. Just då var jag dock inte beredd, det kändes lite för hastigt, och jag ville få mer tid att känna mig för. Under sommaren blev det sedan fullt upp av annat, och under hösten kom verkligheten ikapp, och han började inse att det fanns saker som han behövde ta itu med i huset inför försäljning. Det är där vi är nu. Långsamt närmar vi oss. Vad man sedan behöver göra i ett hus inför en försäljning har vi lite olika åsikter om, och jag försöker att inte lägga mig för mycket i det han har beslutat om kring hans hus, precis som jag hoppas att inte han gör inför de beslut jag kommer ta inför min husförsäljning. Hoppas vi kommer dit någongång, för ibland känns det segare än segast. Jobbigt bara med alla steg som måste tas innan vi är i "hamn". Och kommer vi någonsin att hitta ett hus som vi bägge vill ha, och har råd med 
? Det kommer bli en av de svåraste uppgifterna. Mycket blandade känslor kring allt detta. Det känns både kul och spännande samtidigt som jobbigt och otäckt. Får hoppas det blir som vi tänkt och att det går bra.
Det fanns några andra önskemål jag också hade för 1 år sedan, men jag håller dom för mig själv, mest pga besvikelse då det inte blivit något av det, både gällande vår relation och andra saker.
År 2007, får jag därmed summera som ett år av väntan. Händelserikt förvisso på mindre detaljer, men inte på de större. Jag hoppas 2008 kommer bli mer händelserikt på de större detaljerna, och då i positiv anda förstås. Får se hur det kommer gå?
