Ooops
Hände visst något lite oplanerat igår. ExB kom över för att hämta ett brev som kommit fel, och fick förstås komma in en sväng. Han stannade över middagen och över barnens tandborstning och deras läggning. Tillslut kom turen till att jag även skulle säga hej då til honom, men det hela slutade visst lite annorlunda än jag trott
. Så inte förren nyss på morgonen kramade jag honom hejdå.
Vad ska man säga. Jag som alldeles nyss funderade på att bryta kontakten. Ja det *harkel* går ju riktigt bra med det *hahaha*. Näe inte riktigt. Men avbrytandet av kontakten var ännu så länge bara en fundering. Inget beslutat. Igår kändes det inte heller något jobbigt när vi pratade eller träffades. Men å andra sidan undvek jag alla eventuella "jobbiga" ämnen. Så det återstår att se hur det blir framöver. Har ingen aning om heller vad han tänker om igår, eller framöver, om han tänker något alls. Själv tänker jag nog inget om det. Jag vill definitivt inte ha ett särboförhållande. Det är då ett som är säkert. Och jag tror ju inte vi kan få ett förhållande tillsammans att fungera så som vi bägge vill. Så....då återstår somsagt bara att detta fick vara något tillfälligt, vilket väl är det jag känner för min del.
Egentligen var det väl inte så smart det som hände. Det skulle ju inte kännas bra om vi hade ett intimt förhållande om han rätt var det var träffade någon annan och blev tvungen att lite hafsigt avsluta närkontakten med mig. Sådant skulle ju göra rejält ont. Och jag vet ju inget om hans privatliv. Jag vet ju inte alls om där finns någon som kan tänkas vara intressant, och ännu mindre om vad som kommer ske i hans liv nästa vecka, eller nästa månad. Och på samma sätt skulle det även kännas fel åt andra hållet. Det skulle kännas tokfel om jag hade någon form av intim relation med honom och sedan träffade någon ny intressant. Det skulle ju kännas som att jag ljög ifall jag ett i ett sådant läge sa att jag inte varit tillsammans med någon på x antal månader (=sedan vi separerade), ifall jag kanske bara några dagar eller någon vecka tidigare i själva verket fortfarande varit intim med exsambon. Likadant skulle jag inte vilja såra sambon på det sättet heller, med att helt plötsligt vilja avsluta närrelationen med honom ifall jag träffade någon ny som blivit intressant.
Så slutsumman av det hela är väl att jag tycker det är bäst att avsluta allt sådant här INNAN någon av oss ens träffar någon ny som vi blir intresserade av. Det är så jag tycker. Och eftersom sådant kan ske närsom helst (även om det är allra högst osannolikt för mig), så vore det väl förstås bäst att allra helst låta bli helt och hållet och vara intima på det här sättet framöver. Hm. Det är så jag tänker iallafall. Får se hur det kommer gå med det. Fast samtigt är det ju inte så att jag gör något fel på något sätt. Låter ju nästan annars som det.. Jag är fri att göra vad jag vill, precis som han. Det är bara just det där...att eftersom det nog inte kan bli något mer än det här så är det kanske bättre att låta bli. För vi vill väl (åtminstone jag) hitta någon som man kan få allt med, och inte bara älskog och särboskap. Så då är väl det bästa att lösgöra sig och göra sig totalt fri. För att ha möjlgheten att ta emot någon ifall denna någon emot alla odds skulle dyka upp och passa den rollen .
Lite svamligt det här. Men jag är så trött så ögonen närmast står i kors.
En liten sak till. Min lilla minsting betedde sig lite oväntat igår när exet var här. När jag skulle borsta hennes tänder och som vanligt skulle sätta henne på mitt knä på det sätt vi brukar göra, så envisades hon med att hålla fast honom i armen och hålla honom emot sig själv och mig. Lite märkligt. Ingen av oss visste väl riktigt vad vi skulle säga. Ännu mindre när hon dessutom utöver detta började tjata några gånger om att vi skulle kyssa varann. Det blev lite lagom pinsamt sådär. Vet inte vad hon har för tankar om det hela. Att få ihop oss igen?
Jaja. Se ungar...Nu ska jag sluta mitt svammel iallafall.
. Så inte förren nyss på morgonen kramade jag honom hejdå. Vad ska man säga. Jag som alldeles nyss funderade på att bryta kontakten. Ja det *harkel* går ju riktigt bra med det *hahaha*. Näe inte riktigt. Men avbrytandet av kontakten var ännu så länge bara en fundering. Inget beslutat. Igår kändes det inte heller något jobbigt när vi pratade eller träffades. Men å andra sidan undvek jag alla eventuella "jobbiga" ämnen. Så det återstår att se hur det blir framöver. Har ingen aning om heller vad han tänker om igår, eller framöver, om han tänker något alls. Själv tänker jag nog inget om det. Jag vill definitivt inte ha ett särboförhållande. Det är då ett som är säkert. Och jag tror ju inte vi kan få ett förhållande tillsammans att fungera så som vi bägge vill. Så....då återstår somsagt bara att detta fick vara något tillfälligt, vilket väl är det jag känner för min del.
Egentligen var det väl inte så smart det som hände. Det skulle ju inte kännas bra om vi hade ett intimt förhållande om han rätt var det var träffade någon annan och blev tvungen att lite hafsigt avsluta närkontakten med mig. Sådant skulle ju göra rejält ont. Och jag vet ju inget om hans privatliv. Jag vet ju inte alls om där finns någon som kan tänkas vara intressant, och ännu mindre om vad som kommer ske i hans liv nästa vecka, eller nästa månad. Och på samma sätt skulle det även kännas fel åt andra hållet. Det skulle kännas tokfel om jag hade någon form av intim relation med honom och sedan träffade någon ny intressant. Det skulle ju kännas som att jag ljög ifall jag ett i ett sådant läge sa att jag inte varit tillsammans med någon på x antal månader (=sedan vi separerade), ifall jag kanske bara några dagar eller någon vecka tidigare i själva verket fortfarande varit intim med exsambon. Likadant skulle jag inte vilja såra sambon på det sättet heller, med att helt plötsligt vilja avsluta närrelationen med honom ifall jag träffade någon ny som blivit intressant.
Så slutsumman av det hela är väl att jag tycker det är bäst att avsluta allt sådant här INNAN någon av oss ens träffar någon ny som vi blir intresserade av. Det är så jag tycker. Och eftersom sådant kan ske närsom helst (även om det är allra högst osannolikt för mig), så vore det väl förstås bäst att allra helst låta bli helt och hållet och vara intima på det här sättet framöver. Hm. Det är så jag tänker iallafall. Får se hur det kommer gå med det. Fast samtigt är det ju inte så att jag gör något fel på något sätt. Låter ju nästan annars som det.. Jag är fri att göra vad jag vill, precis som han. Det är bara just det där...att eftersom det nog inte kan bli något mer än det här så är det kanske bättre att låta bli. För vi vill väl (åtminstone jag) hitta någon som man kan få allt med, och inte bara älskog och särboskap. Så då är väl det bästa att lösgöra sig och göra sig totalt fri. För att ha möjlgheten att ta emot någon ifall denna någon emot alla odds skulle dyka upp och passa den rollen .
Lite svamligt det här. Men jag är så trött så ögonen närmast står i kors.
En liten sak till. Min lilla minsting betedde sig lite oväntat igår när exet var här. När jag skulle borsta hennes tänder och som vanligt skulle sätta henne på mitt knä på det sätt vi brukar göra, så envisades hon med att hålla fast honom i armen och hålla honom emot sig själv och mig. Lite märkligt. Ingen av oss visste väl riktigt vad vi skulle säga. Ännu mindre när hon dessutom utöver detta började tjata några gånger om att vi skulle kyssa varann. Det blev lite lagom pinsamt sådär. Vet inte vad hon har för tankar om det hela. Att få ihop oss igen?
Jaja. Se ungar...Nu ska jag sluta mitt svammel iallafall.
Kommentarer
Trackback
