Njutning men ändå inte...

Efter en tuff arbetsdag ute i trädgården känns det inte fel med en lugn stund framför en film. Snarare riktigt bra. Men jag saknar barnen. Min blick går mellan tv:n och kortet på väggen. Längtar något gruvligt efter att få kyssa deras kinder och ge dom varma och innerliga kramar. Men det dröjer inte länge. Imorgon skjutsar jag dom till simning, och på måndag är de åter tillbaks och lugnet borta. Blandad känsla det där ;).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0